Att det ska vara så svårt att fatta
Så nu har vi lirat bingolotto, det blev lite vinst iaf, vi (eller Camilla) vann två Sverigelotter, det är ju inte fy skam de;)
Men det är inte det som det här inlägget ska handla om utan mitt förflutna, vilket är lika trist att skriva om men det gör mig förbannad, eller snarare när okända människor kommenterar och låtsas veta ALLT om mig. Denna gång var det signaturen "Lisa" som kommenterade och hon menade att jag ska bära ansvar för Maria, som jag levde med för tre år sen, som nu uppenbarligen är hemlös, eller bor på gatan som "Lisa" utttryckte det. "Lisa" tycker att "det är äckligt att jag publicerar bilder på min familj" och att jag ska ta ansvar för Maria. Men "Lisa" jag ska ta och berätta ett par saker för dig.
Maria är 32 år och fyller 33 nästa år, att hon är oförmögen att att skaffa sig ett boende för sig och sina tre barn är beklagligt men jag kan inte på något sätt ta ansvar för vad en människa gör eller inte gör tre år efter att vi avslutat realtionen, jag vill poängtera att det var Maria som lämnade mig och inte som du hävdar att jag skulle ha lämnat henne. Det faktum att jag har ett nytt liv svider säkert i hennes ögon men det är inget jag tar notis av. Maria är dessutom fantasifull kvinna som har svårt att skilja på fantasi och verklighet, att jag skulle ha slagit henne är ju befängt, allra helst eftersom jag jobbat med just mäns våld mot kvinnor i nära 10 år. Om du nu undrar varför jag inte publicerat din kommentar så beror det på min policy att inte publicera anonyma kommentarer utan kontaktmail.
Visserligen har jag gjort mycket skit i mina dagar och jag lär få leva med den skiten i resten av mitt liv, men jag vägrar leva med att idioter sitter och hittar på värre saker om mitt förflutna än det som är sanningen och aldrig någonsin kan jag accpetera ett ex beskyller mig för sina egna misslyckanden, men eftersom Maria tycks ha hittat min blogg passar jag på att skicka en hälsning: God jul och gott nytt år, vi är över sedan länge och de vore kanske dags för dig att accpetera det, i mina ögon är du borta sedan länge. Jag lever med Camilla och det finns inget du kan säga, göra eller påstå för att förändra det....
Men det är inte det som det här inlägget ska handla om utan mitt förflutna, vilket är lika trist att skriva om men det gör mig förbannad, eller snarare när okända människor kommenterar och låtsas veta ALLT om mig. Denna gång var det signaturen "Lisa" som kommenterade och hon menade att jag ska bära ansvar för Maria, som jag levde med för tre år sen, som nu uppenbarligen är hemlös, eller bor på gatan som "Lisa" utttryckte det. "Lisa" tycker att "det är äckligt att jag publicerar bilder på min familj" och att jag ska ta ansvar för Maria. Men "Lisa" jag ska ta och berätta ett par saker för dig.
Maria är 32 år och fyller 33 nästa år, att hon är oförmögen att att skaffa sig ett boende för sig och sina tre barn är beklagligt men jag kan inte på något sätt ta ansvar för vad en människa gör eller inte gör tre år efter att vi avslutat realtionen, jag vill poängtera att det var Maria som lämnade mig och inte som du hävdar att jag skulle ha lämnat henne. Det faktum att jag har ett nytt liv svider säkert i hennes ögon men det är inget jag tar notis av. Maria är dessutom fantasifull kvinna som har svårt att skilja på fantasi och verklighet, att jag skulle ha slagit henne är ju befängt, allra helst eftersom jag jobbat med just mäns våld mot kvinnor i nära 10 år. Om du nu undrar varför jag inte publicerat din kommentar så beror det på min policy att inte publicera anonyma kommentarer utan kontaktmail.
Visserligen har jag gjort mycket skit i mina dagar och jag lär få leva med den skiten i resten av mitt liv, men jag vägrar leva med att idioter sitter och hittar på värre saker om mitt förflutna än det som är sanningen och aldrig någonsin kan jag accpetera ett ex beskyller mig för sina egna misslyckanden, men eftersom Maria tycks ha hittat min blogg passar jag på att skicka en hälsning: God jul och gott nytt år, vi är över sedan länge och de vore kanske dags för dig att accpetera det, i mina ögon är du borta sedan länge. Jag lever med Camilla och det finns inget du kan säga, göra eller påstå för att förändra det....
Kommentarer
Trackback
