Jaha ja, då var det dag 5. Jag måste säga att jag är riktigt sugen på att käka nyårssupé i morgon men jag låter bli. Idag har jag haft en massa huvudvärk men jag är ganska säker på att det inte har med fastan att göra utan snarare med att jag haft en rutten dag, vilket familjen fått lida för. Nåja, får hoppas årets sista dag bjuder på en schysst dag och tror jag också. Men för övrigt är 2008 ett år som jag gärna glömmer, nå ja.

Sleep tight my lilttle friends:)

Så nu är jag inne på dag 4 av min lilla period av fasta (trött på att säga hungerstrejk) och jag känner ingen skilland ärligt talat från att äta. Visst är jag sugen på McDonalds, pizza, oxfilé och allt annar got men dte är jag ju annars också. Det svåraste är att komma i håg att jag inte ska äta när jag lagar mat åt Camilla och Isabella, men än så länge går det bra. Kollade även blodtrycket idag och det var bara bra. Jag ska nog erkänna att nyårsafton blir lite tung men det ordnar sig*;)

Dag 3 är jag inne på nu av min egna lilla hungerstrejk för barnens rättigheter. Min egna lilla anonyma stalker fortsätter att förgylla mig med nedvärderande kommentarer, jag ser de mer som komiska nu än något annat men bara för att retas så publicerar jag dem inte. Nu frågar han om jag fått tillstånd av BRIS för att hungerstrejka eller om de ens vet om det... Jag vill inte kalla dig dum eller korkad men sen när säger BRIS nej till frvilliga bidrag och jag ser det som otroligt att de skulle skicka tillbaka pengarna bara för att jag hungerstrejkat och sen skickat bidraget, men så kanske de funkar, vad vet jag....

Jag känner ingen hunger längre och kanske är det hjärnan som lurar mig men nog känner jag mig lite lättare, allt detta handlar ju om att lura hjärnan att tro att man inte är hungrig och eän så länge funkar det... Men det är ju en dag i morgon och 32 dagar till efter det ;)

Så jag är inne på dag två av min egna lilla hungerstrejk till förmån för utsatta barn och för att utöka deras rättigeheter. Jag har fått mpnga kommentarer de senaste dygnet och majoriteten är väldigt stöttande medens andra inte riktigt förstår varför jag gör det här. Jag vill därför berätta något som berörde mig djupt.

Jag gled in på BRIS hemsida under julen och läste till mig kunskap om barn och hur barn har det i Sverige idag. Jag blev fullständigt chockad, förbannad men mest orolig och ledsen.
Jag kan inte fatta att vi, som är ett förhållandevis välmående land, inte ens kan ge barnen en trygg tillvaro.
Bara under 2007 ringde över 21000 barn till BRIS stödtelefon för att de kände sig utsatta, BRIS redovisar bara relevanta kontakter.
Det känns också som att det finns många barn som är så pass små eller helt enkelt tror att de är normalt att känna sig utsatt så att de inte kan eller ens vet att man kan söka stöd själv och därmed är också mörkertalet stort, låt oss säga minst det dubbla, det skulle innebära att minst 42 000 barn saknar grundläggande trygghet i form av föräldrastöd osv.
Detta gjorde mig väldigt ledsen och jag ville agera.
Jag vet att min lilla insats inte kommer att förändra särskilt mycket men jag vill ändå gör ett försök.
Så för att uppmärksamma frågan på min blogg (nånstans ska man börja) så låter jag bli mat (som många barn i Sverige år 2008 inte kan se som en självklarhet varje dag).
Samtidigt lägger jag varje dag under denna 36 dagars period undan 38 kronor som jag annars skulle köpt cigaretter för i liten sparbössa, efter 36 dagar ska det ha blivit 1444 kr som jag skänker till BRIS. Varje dag dokumenterar jag hur det går, hur jag känner mig osv och förhoppningsvis kan det leda till att frågan blir lite mer prioriterad.

Så där har ni min anledning. Vad gäller detta med hur man känner sig så har jag idag druckit vatten, c-vitamin och en massa kaffe. Jag känner lite hunger men inte så farligt. Mina källor säger mig att jag kommer känna hunger i en vecka och sedan har kroppen "tänt av" och fått de gifter som krävs.

Nu är det dags för lite vila;)

Men vilken otrolig respons på hungerstrejken, heöt otroligt. Man tackar, så innerligt. Det är knepigti början så man får typ räkna måltider för att underhålla sig, så nu har jag missat två. Jag ska försöka att fortsätta med dagliga sysslor som städning, tvätt och matlagning men de sista dagarna kan bli tuffa. För att vara extra tydliga så dricker jag de mesta som kaffe, vatten, c-vitamin, te osv och varje dag lägger jag 38 kr i en pott som om 35 dagar ska vara 1444 kr, detta är min budget för rökning vanligtvis så tanken är att vara lite hälsosam också.

Isabella är glad, energisk och högljudd som bara den idag. Jag tänkte att jag skulle klippa henne men vet inte om jag vågar när hon är så väldans i gång. Vi får se. Jag sitter här och zipprar på min c-vitamindryck och Camilla har precis käkat frukost. Det värsta med detta är allt godis som ligger omkring från julfirandet. Humöret är på topp tack vare allt stöd:)

Det kanske låter jätteradikalt men så illa är dte inte. Jag har länge funderat kring det här med barn och deras rättigheter. I Sverige har barnen ganska starka rättigheter men trots det så läser vi nästan dagligen om barn som far illa på ett eller annat sätt så vad kan man göra?
Ja, man kan försöka uppmärksamma frågan och kanske skänka en slant och det är precis vad jag tänker göra. Jag ska from midnatt starta en hungerstrejk i förmån för barnens rättigheter och för vajre dag som hungerstrejken pågår skänker jag 38 kr, dvs min cigarettbudget. Så de närmsta 36 dagarna kommer jag endast dricka vatten och kaffe och när hungerstrejken är över (den 31 januari kl 23:59) så ska jag då skänka 1444 kr (om jag inte räknat helt fel) till någon organisation som arbetar för barnens rättigheter, just nu känns BRIS som ett hett alternativ men jag ska läsa på under denna period och beslutar efter den 1 februari vart pengarna ska gå.

Naturligtvis ska jag dokumentera allt här på bloggen;)